Exteriör, vi befinner oss i Direktör Bertilzons (DB) trädgård när hans fru (FB) kommer ut. Året är 1956.
DB: Min kära fru, jag ser att du befinner dig utomhus när det är så att jag vilar mig i solen denna vackra söndagseftermiddag. Hur kommer det sig att du inte har givit mig en alldeles förträffligt kall och välsmakande öl?
FB: Maken min, förtjänar jag icke någon ledig tid som jag sliter?
DB: Nej kvinna du skall icke vila nu, vi har hushjälp, trädgårdsmästare och kokerska. Vad kan du möjligen mer göra än idka mig hårt när jag kommer hem från arbetet?
FB: Jag motionerar och tränar för att hålla mig smärt och smal så att ni vill idka mig! Vad gör du för att hålla dig i form? Tro inte att magen din är osynlig, se så korpulent du har blivit!
DB: Kvinna jag röker Camel, tro fan att det är bra för hälsa och välmående. Om något så är det du som har låtit din kroppsliga skönhet förfalla, se bara på din fasta stjärt och bröst. Vi lever på 50-talet det är inte så en kvinna ska se ut enligt nutida skönhetsideal, eller är det på 60-talet man inte ska se ut så? Jag är förvirrad. Min poäng är i alla fall att du beter dig illa mot mig, när jag tänker på mat skall du giva mig mat, när jag tänker på dryck skall du giva mig dryck och när jag känner för att idka samlag skall du dansa för mig varpå vi idkar samlag på vilken plats jag helst önskar till vilken musik jag helst önskar.
Direktör Bertilzon dunkade näven i bordet, gav sin fru en lavett (vilket var tillåtet på 50-talet) och därefter idkade de i chifforoben som stod i sovrummet till sköna toner av Harry Bellafonte. Efter idkandet avnjöt direktören två fingrar tolvårig Cognac medan hans fru sminkade över blåmärket hon fått från lavetten tidigare. Var det verkligen bättre förr? SLUT
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar